A letter from May 24th, 2022

Kära Emilia om 4 år, jag antar att du får det här brevet någon gång runt midsommar och mormors födelsedag. Fyfan vad coolt, du har ju tagit studenten nu, om jag nu har gjort matten rätt. Hur gick hela saken med att du börja gymnasiet? Jag sitter liksom har i åttan och är helt sönder stressad över allt. Det är i alla fall sommar snart vilket kanske gör mig på bättre humör. Förhoppningsvis har du återhämtat dig lite och att allt lugnar sig lite. Allt det här med mormor, morfar, Tuva och skilsmässan har verkligen tagit kål på mig samtidigt som Olivia hoppar på kryckor för att hennes knä gick av på idrotten och fotbollen som ständigt tvingar mig att vara på topp. Just nu drömmer jag nog inte om någonting speciellt, som du kanske minns så har jag börjat ta fotbollen lite mer seriöst, jag kanske inte ens går kvar på fotbollen när du läser det här. Det ända jag verkligen vill ha är pengar och framgång i framtiden det andra spelar liksom inte lika stor roll för mig. Tanken av att vara riktigt bra på någonting är otroligt tillfredsställande. Majoriteten av alla människor kan föda barn och skaffa familj medans bara ett fåtal människor kan vara framgångsrika. Det här är dock något jag inte pratar om högt då det gör så jag låter arrogant, och vem vet jag kanske har ändrat min åsikt i framtiden. Det som intresserar mig som mest just nu är nog advokat eller typ lärare. Om du kommer ihåg så är det ju krig i världen eftersom äckel Putin inte kan bete sig som en vuxen individ. Corona är ju i alla fall över. Jag saknar mormor mer än vad jag trodde att jag skulle göra, men jag tar det ett steg i taget och försöker få ett stopp på tabletterna. Men det är bara typ tre månader kvar tills jag får ett eget rum ändå lite sjukt. Tydligen skulle man skriva ned sina egenskaper, jag vet inte riktigt vad jag ska skriva Vi gjorde något om egenskaper igår också och jag sa till Daniele att jag var omtänksam, engagerad och stressad vilket stämmer rätt så bra. Jag är också rätt så bra på multitaksing om jag får skryta. Om jag fick välja skulle jag nog lägga mindre tid på att övertänka allt eller egentligen inte, för nu när mormor är borta så är det som om hela mitt skonsekvenstänk har gått upp i rök och spontaniteten träder fram. Jag trodde att jag skulle tycka att det skulle vara skönt att inte oroa sig för mycket men jag vet inte riktigt hur jag känner nu. Lite frågor, just nu tänker jag att jag ska bo med pappa oftare och bara hälsa på mamma men hur blev det? Bor jag fortfarande hemma? Bor jag med en partner? Är jag fortfarande bisexuell? Det är synd att inte mormor kan vara med på konfan och hela resan till Berlin och Gothia. Men jag antar att det inte är så mycket jag kan göra. Det är bara så ensamt. Det kommer antagligen inte vara jättestor skillnad från nu 24 Maj 15:06 2022 tills om 4 år då jag läser det här igen. Apple har säkert lanserat sin 20:e Iphone och någon Legend har säkert Skjutit Putin i huvudet. Jag förstår inte hur folk inte bara kan sparka honom i ansiktet han är liksom bara 170 cm lång. Jag säger ju det, det är alltid män som är korta som har storhetsvansinne. Min klass just nu, 8c, är inte så speciell. Jag tycker dock att den inte är jättehemsk eller det kan ju liksom ha varit mycket värre, som förra året. Undra om jag fortfarande är kompis med några av dem typ Sofia, Edvin eller Olivia. Okej nu känns det som om jag har babblat på tillräckligt. Eller jag skulle nog kunna skriva mycket mer men det är nog bäst om det slutar så här. Hoppas du har det bra och är lycklig det är faktiskt det ända jag helhjärtat önskar. Ta hand om dig cooling.