A letter from Aug 10th, 2021

Dear FutureMe, Om jag är allt och alla, vi är varandra. Vart slutar mitt ansvar, vart börjar min vilja och rätt? Jag vill utforska min potential, vart slutar min makt? Inte makt som i att kontrollera mina medmänniskor eller världen jag lever i utan min livs-makt, min förmåga som gör mig så levande att jag kan tänka och få ner dessa ord som anteckningar. Men, jag vill inte ledas av en besatthet. Besatthet att bli, bekräftas och framförallt äga. Men vart undrar jag då, vart går gränsen? Vart någonstans slutar min nyfikenhet på universums andetag, livet självt och går över till det jag en gång i tiden ville krypa ifrån, egot. Som bebis ville jag lära känna världen och mig själv, leddes av ett behov att förstå och försvara EGOT. Jag kröp ut ur hålan. Som äldre barn av universum vill jag ta mig ur dom ramar som en gång kändes och kanske till och med var livsviktiga. Jag kryper in i hålan.